Berättelser från bygden

Svorenskrivaren Mårten Frost med sex lagrättsmän och i närvaro av fogden Erik Jönsson avgör en gårdstvist om Söbben i Torps socken. Anders Olsson med sina brorsbarn har stämt Sven Björnsson som efter sin mor ärvt en mindre gårdsdel i Söbben och nu inflyttat på den. Efter sin far har Sven Björnsson bördsrätt till gårdarna Västerby och Timmerås i Forshälla socken och varit bosatt på Timmerås i 30 år men nu låtit sig utlösas och blivit husvill. Tingsrätten anser att Svens andel av Söbben är för liten att bosätta sig på och döms att flytta därifrån. Efter original på papper i Söbbens gårdsarkiv, Göteborgs landsarkiv GLA. Daterat Ormebacka ting (Hällsberg) den 3 juli 1640. Avskrift: Folke Almegius. Morttenn Fröest suorenskriffuer paa Oroest oh Thiörnn, Bertell i Thorssby, Trond i Össmaall, Rassmus i Stalle, Gullih i Herlöcke, Olle i Liffuetorp oh Olle Ollessen i Warkiell, laurettersmend paa Oroest, giör witterligt att aar 1640 den 3 julj holties thing paa Oroest wed Orombacka, wed oss offu

Fogden Erik Jönsson undrar varför Olofs såg i Söbben inte längre skattläggs. Tingsskrivaren och sex lagrättsmän intygar att sågen är övergiven och nerruttnad och skogen till Söbben nedhuggen. Kommentar: Enligt länsräkenskaperna hade Olof Olsson i Söbben under 1610-talet en s.k. flomsåg, en ramsåg som drevs med vattenhjul när det var tillräckligt flöde, flom, i bäcken. Efter original på pergament i Bohusläns Museum, Uddevalla. Daterat Dalby den 6 november 1626. Avskrift: Folke Almegius. Wj efftershrefne Bertell i Torsbye, Engelbritt i Totorp, Trund j Ödtzmall, Niels i Gillebye, Chrestoffer i Warkiell, Annders i Hoffue, laugretzmend paa Ordost, Töger Chrestenssön skriffver samestedtz, giörer for alle wetterligt att aar 1626 thend siette dag nowembris war wij forssamblett j Dalby, ligiendes j Röre sogn. Tha thellsporde Erick Jenssön, fogden, oss, hwad oss war bewust om den ssauff der ligger wnder Olluffs gaard j Söbön, efftterdj mandtalssmenden jcke haffuer ladit skrijffwe eller jndföre

Hamnfogdarna Nils Bertilsson i Syltenäs och Olof Reersson i Ottestala värderar tillsammans med Börge Tordsson i Medstugan ett skeppsankare och åtta famnar tåg som Olof Olsson i Söbben bärgat. Efter original på papper i Riksarkivet, Köpenhamn, på mikrofilm i Göteborgs Landsarkiv, GLA, räkenskaperna för Bohus län och Viken 1615-1616. Daterat Söbben den 12 mars 1616. Tre lacksigill påtryckta. Avskrift: Folke Almegius. Wij efftershreffne Niels Bertilldsenn ij Seltenis, Olluff Reerssenn i Wttersdall, hauffuefougde, saa och Byrge Thardsenn i Midstuffue, bekiennder att wi war tillkallet aff fougden Christenn Jennssen paa Strömb att wardere itt lidet gammell shudt/anckar?/ och otte fauffne gammell thaug som Olluff Oelssen i Suböenn haffuer med sit anckar optaget paa haffsenns bunde – w daller, 10 shilling, 2 album möndt, dend 12 marti 1616.

Tingsskrivaren Jöns Pedersson i närvaro av Erik Jönsson, fogde i Dragsmarks klosterlän, och sex lagrättsmän från Orust och Bokenäs, samt två bönder, fastställer gränsen mellan Söbben och Röra kyrkas skogsteg i Torps socken. Bland annat nämns platserna Uleberg och Lindegiljan samt en skogssjö. Kommentar: Eftersom Uleberg avser det branta bergen mot Såta och Lindegiljan ligger i nuvarande gränsen mellan Söbben och Nöteviken vid fjordsstranden var området härifrån och upp till skogssjön, som bör vara numera utdikade Långemyrsvatten, Röra kyrkas skogsteg. Fogden var med för bevaka rättigheterna för gården Nöteviken, som ägdes av Dragsmarks kloster. Efter original på pergament i Landsarkivet Göteborg, GLA, Söbbens gårdsarkiv. Daterat Söbben den 10 oktober 1608. Avskrift: Folke Almegius. Wij efftershreffne Suen i Tottorp, Arffuidt i Smedbye, Anders i Ödtzmaall, Hagen i Hoff, Oluff Jensen ij Suensröd, Oluff Andersen i Rörbeck, laugrettiesmend paa Ordost och Bogennes, Jens Pedersen tingzhriff

Den nye fogden förtalad och impopulär Anders Larsson är född 1623 på Aranäs gård i Gränna socken som son till den blivande borgmästaren i Brahe-Gränna, befallningsmannen Lars Svensson. Fadern var borgmästare i Brahe-Gränna åren 1659-75. Innan dess hade han varit grevskapets befallningsman. Riksdrotsen greve Per Brahe hade år 1658 "såsom pant för en äreskänk" (läs utlåning) på 50.000 riksdaler till kronan fått rättighet att, bland annat, uppbära jordeboksräntorna av hela Tjörn och Orust samt kronotiondena på Orust. Dessa öar tillhörande Bohuslän hade just kommit under svensk förvaltning som följd av 1655-58-års svensk-danska krig. De stora länsinnehavarna höll sig på den tiden med egna fogdar och Anders Larsson kom nu i Per Brahes tjänst. För att komma ifråga för en tjänst förenad med uppbörd måste den tilltänkta personen kunna ställa upp med förmögna borgensmän om eget kapital saknades. Det fanns en enda person i hela Bohuslän som slapp detta och det var Anders Larsson. För honom hade