Berättelser från bygden

Johan Gottfrid Olausson (1866-1958) från Ringseröd i Stala. Han var son till Olaus Nilsson, Ringseröd och Johanna Beata Andersdotter från Långeby, Stala. Gottfrid gifte sig 1887 med Justina Beata Niklasdotter (1855-1945) från Rossön. De fick sönerna Nils Oskar (1887-1935) och Edvard Gotthard (1890-1948). Familjen flyttade till Lundby, Göteborg 1889. Gottfrid arbetade som hamnservis i hamnen. Hamnservis var personal som övervakade ordningen i hamnen, biträdde vi tbrtöjning m. m. och uppbar och redovisade hamnavgifter. I ett tidningsurklipp från den 5/4 1932 kan man läsa att han har erhållit Patriotiska Sällskapets guldmedalj. Han avgick med pension att ha under 32 år arbetat och under denna tid giort sig högt värderad av såväl befäl som trafikanter. "En av Göteborgs hamnstyrelses trotjänare, hamnservis Gottfrid Olausson avgick den 31 mars från tjänsten med pension. Herr Olausson har under sin 32-åriga tjänstetid vid hamnen gjort sig högt värderad av såväl befäl som trafikanter. For någ

Två bönder i Varekilsnäs i Stala socken, Henrik Tollesson och Jöns Klementsson, stämmer fogden Kristen Jönsson för att denne tar ut två särskilda skatter, gårdstaga och bygsel, för den jord som böndernas förfäder skänkt till Oslo domkyrka, trots att man dessutom betalar ett stort arrende för samma jord. För att styrka att den mesta odelsjorden i Varekilsnäs ägs av bönderna visar dessa upp många brev, de äldsta från 1300-talet. I breven omnämns ödegårdarna Bö, Bräcke och Tjärnekärr, som sedermera uppgått i Varekilsnäs Nordgård och Sörgård. Lagmannen Jöns Kristensson befriar bönderna från de två skatterna men klargör att utöver arrendet skall en fasteavgift betalas när kyrkojorden övertas av kommande generation. Denna dom uppvisades bland annat vid tinget den 13 december 1671 då den nya svenska överheten ställde samma krav på skatternas betalning. Ärendet hänsköts till landshövdingen. I 1659 års jordebok registreras Nordgården i Varekilsnäs som självägt hemman men Sörgården som biskopsh

Fogden Kristen Vinter med sex lagrättsmän från Orust fastställer rågång på Valön i Stigfjorden mellan Krog Olssons i Kyrkefjäll på Tjörn enskilda skogsteg och betesmark och kronans mark på ön. Gränsdragningen föranleds av att Krog vill inhägna sin del av ön. Bestäms att kronan skall svara för tredjedelen och Krog för resterande del av hägnadsarbetet. Efter original på papper i Kyrkefjälls gårdsarkiv, GLA. Sex lacksigill påtryckta. Daterat Valön, Orust, den 7 juli 1589. Avskrift: Folke Almegius. Wij effterschreffne Madtz Simonssön ij Warrekijll, Halduor Börgessenn i Röd, Biörn Halduorssen i Mögelby, Gregers Olssen i Kierre, Suend Engilbrettsenn i Totorpp och Arffuett i Smedeby, Kongl. Maijts edsuorne lagrettismend paa Ordost, kienndes och giöre alle witterligt mett thette woris obne breff att aar effter Gudtz byrd 1589 thennd 7 dag julij worre wij forsamblede vde paa Waröenn, offueruerendes erlig och welforstandig Chrestiern Winter riidefogett offuer Ordost och Tiörnn, paa enn gange oc

Erik i Svanvik i Stala socken intygar att hans syster Anna med sin make Simon Eskilsson inlöst Holmstegen på Ängholmen och sedan sålt hälften av tegen till Anders Andersson. Tre fjärdedelar av den andra hälften som ärvts efter Simon Eskilsson har likaledes sålts till Anders av Olof Siggesson på sin hustrus vägnar. I vederlag har Olof Siggesson fått 1 1/8 öresbol jord i Röd i Morlanda socken. Efter original på papper, Göteborgs Landsarkiv (GLA), Holms gårdsarkiv. Daterat Sundsby den 7 oktober 1568. Avskrift: Folke Almegius. Jeg Eriich ij Suanwiig kendis och giör wetherligtt for alle mett dette mitt obne breff, att mig fuld wetherligtt er, att mijn sallige sösther Anne haffde sooltt Anders Anderssen en halff teijg paa Enghollmen ij Thegneby sogen som heder Holmsstegen, som hun tilfforn mett hindes sallige hosbonde Sijmmen Eskelssen indlöst haffde och haffer hand therfor fornyggt hinde mijndste peninge och meste /…?/ wdj theres kiöff kom for samme ½ teiig, huilket kiöff ieg nu fuldbyrder

Syskonen Olof Reersson (Green) på Rossön och Elin Reersdotter på Kärreberg, gift med Nils Munck, förrättar arvskifte efter sina föräldrar Reer Olsson (Green) och Ingeborg Trulsdotter på Kärreberg. Olof övertar säteriet Rossön och Elin säteriet Kärreberg. Till säterierna hörde ett tiotal gårdar samt ödegårdar, öar, skogs- och ängstegar främst på Orust och Tjörn. Kärreberg ansågs vara bättre bebyggt än Rossön. Utöver cirka 380 daler i reda pengar fanns i boet en del föremål av silver, mässing, tenn och koppar. Av järn fanns bland annat harnesk och vapen, vilket ingick i kravet på frälsegårdarna att utgöra rusttjänst. Arvskiftet bevittnades av länets främsta tjänstemän såsom lagmannen och landsfogden. Efter kopia på papper i Göteborgs Landsarkiv (GLA), Bohusläns Kopiebok volym 2 sid 574- 576. Daterat Kärreberg den 14 oktober 1631. Avskrift: Folke Almegius. Wij eptershreffne Olluff Reersen till Rossön paa min egen och Niels Munch til Tierberg paa sin hustruis welborne Ellin Reersdaaters we

Tingsskrivaren Jöns Pedersson och sex lagrättsmän bevittnar på Ormebacka ting, Hällsberg i Stala socken, att Lars Eriksson i Svanvik i samma socken säljer sin hustru Karin Jakobsdotters arvejord, 8 penningbol jord i Lundby i Kareby socken på Inland, till Torbjörn Mattsson och hans hustru Ingeborg Larsdotter i Ringseröd i Stala socken. Efter original på papper i Kyrkefjälls gårdsarkiv, Göteborgs Landsarkiv (GLA). Sex lacksigill påtryckta. Daterat Ormebacka ting (Hällsberg) den 20 januari 1609. Avskrift: Folke Almegius. Kiendis jeg Lauers Erickssen ij Suanuigh ij Staall sogen paa Ordost och giör for alle witterligt med dette mitt obnne breff att jeg aff min frij guode wilghe och welberaad houff haffuer soldt, skiödt och affhenditt och nu med dette mitt obene breff selger, sköder och strax affhender fra migh och mine arffuinger och vnder erligh mand Torbiön Madtzen ij Ringsrödt och hans sande arffuinger, otte penningsboll jord ligendis i Lundbye i Karebye sogen paa Indland, som waar min q