Sigurd Dahllöf fick Patriotiska Sällskapets guldmedalj
Text: Sten-Åke Dahllöf Johan Sigurd Dahllöf (1888-1957) Morlanda (ursprungligen Utgård Röra). Han var son till styrman Simon Samuelsson Dahllöf, Mjölkemyr (Bäcken), Gunneröd, Morlanda. Sigurd gifte sig 1913 med Anna, Elisabeth Olofsson Säfström. De fick barnen Elsa, Sören och Ingegerd. Sigurd arbetade som snickare åt båtvarvsägare Vilhelm Oskarsson, Hällevikstrand i 33 år. Han nominerades till medaljen (jeton av guld) av kommunalnämnden i Morlanda. Han tilldelades medaljen 1937. Sigurd var även aktiv politiskt och satt i KF i Morlanda. Blev invald i KF 1935 och satt kvar ialla fall till 1947. Han var även med i Skogsbrandsstyrelsen mellan 1943–1946 och folk- och fortsättningsskolstyrelsen (1944–1947 och 1948–1951). Anna och Sigurd Dahllöf
Svanvik, Stala 1568
Erik i Svanvik i Stala socken intygar att hans syster Anna med sin make Simon Eskilsson inlöst Holmstegen på Ängholmen och sedan sålt hälften av tegen till Anders Andersson. Tre fjärdedelar av den andra hälften som ärvts efter Simon Eskilsson har likaledes sålts till Anders av Olof Siggesson på sin hustrus vägnar. I vederlag har Olof Siggesson fått 1 1/8 öresbol jord i Röd i Morlanda socken. Efter original på papper, Göteborgs Landsarkiv (GLA), Holms gårdsarkiv. Daterat Sundsby den 7 oktober 1568. Avskrift: Folke Almegius. Jeg Eriich ij Suanwiig kendis och giör wetherligtt for alle mett dette mitt obne breff, att mig fuld wetherligtt er, att mijn sallige sösther Anne haffde sooltt Anders Anderssen en halff teijg paa Enghollmen ij Thegneby sogen som heder Holmsstegen, som hun tilfforn mett hindes sallige hosbonde Sijmmen Eskelssen indlöst haffde och haffer hand therfor fornyggt hinde mijndste peninge och meste /…?/ wdj theres kiöff kom for samme ½ teiig, huilket kiöff ieg nu fuldbyrder
Lavön 1604
Gro Helgesdotter intygar för sin son Tolle Halvardsson på Lavön i Morlanda socken att hennes mormor Johanna berättat att hennes far Reer Stolls i Ucklum på dödsbädden bekänt för henne att han, dock utan trolovning eller gifte, lägrat sin piga som hjälpt honom efter hustruns död och att han var far till det foster som pigan nu bar. Vidare berättar Gro att det barn som sedan föddes, i sin tur blev mor till den Rasmus som numera innehar Reers gård i Ucklum. Kommentar: Anledningen till brevet är troligen att Tolle Halvardsson vill bevisa sin bördsrätt till den gård i Ucklum som hans mormors morfar Reer Stolls ägt. Denna gård innehas enligt 1604 års jordebok av Rasmus Tordsson. Släktföljden utvisar att Reer levat omkring 1460- 1530. Efter hans hustrus död hade en grannflicka varit piga hos honom. På dödbädden bekände Reer för sin dotter Johanna, som bodde i Lilla Hammar i Ödsmåls socken, att han var far till det foster pigan bar. Varken trolovning eller äktenskap hade dock ingåtts. Det vänt
Bua på Flatön 1603
Anders Olsson i Bua på Flatön med sin måg Kjell i Öde Långelanda säljer 3 öresbol och 9 penningbol jord, som de genom gifte respektive arv erhållit efter Anders avlidna hustru Börta Halvardsdotter i Bua på Flatön, till Håkan Persson därstädes, vars hustru Elin också ärvt 9 penningbol jord i gården. Håkan Persson med sin hustru blir därmed ägare till fyra och ett halvt öresbol jord i Bua på Flatön. Kommentar: Efter Kield på första raden är ett tomrum lämnat vilket kan bero på att skrivaren tänkt komplettera med efternamn vilket dock inte skett. Möjligen är det denne Kjell som är upphov till att gården Öde Långelanda lokalt brukar kallas Källsbacken. Efter original på pergament i Bohusläns Museum, Uddevalla. Daterat Kila i Morlanda socken den 18 september 1603. Tre sigill med bomärken vidhängande. Avskrift: Folke Almegius. Wij efftterskreffne Anders Olssön i Buffue paa Fladöö och Kield / /, boendis paa Öde Langeland i Langelandtz sogen, wij kiendis och giöre for alle mand witterligtt i t